Depression hits you hard.

Jag vill bara ta mina tabletter jag har kvar och försvinna. Hänga mig, skjuta mig, hoppa framför tåget. Inget verkar smärtsamt i jämförelse med helvetet jag upplever varje dag. Vi såg en krigsfilm och jag hade hellre blivit nerbombad än att leva såhär. Det gör för ont. Jag har slutat äta som jag aka också och återgår till min flingor och müsli-period. Livet gör för jävla ont och jag vill fan inte, jag vill inte finnas. Det enda som finns kvar av mig är sjukdom, en brud vara högsta önskan är att ta sitt eget liv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0